Badminton me mammis pammis 6 Mello-finalen!
Ja, nu har jag varit med o hejat på mamma när hon spelat badminton igen. Jättekul är detta. Hennes kompisar där är så snälla och de pratar med mig o tycker att jag har fina kläder och så. Jag lärde mig namnet på två nya personer där idag. De hette Joel...och Joel. Hahaha...samma namn! Fast de var olika killar och olika långa killar. Den ene satt jämte mig o pratade med mig när mamma spelade dubbelmatch med Sunniva. Han var jättesnäll. Den andra Joel sa inte så mycket. Han verkade lite trött..hihi.
När vi kom hem senare vid 17 så var det bara några timmar kvar tills det var MELLO-FINAL på tvn.
Mamma hade köpt lite gosaker och när vi ställt fram allt på bordet och satt oss ner och börjat mumsa på detta så blev JAG jättetrött. Jag hade nästan somnat på vägen hem från badmintonen, typ 2 ggr på olika spårvagnar då. Och nu var jag ännu tröttare. Mello började kl. 20.00 och vet ni vad...hihi...jo...jag somnade 20.05, sa mamma...och det betyder så att .05 är 5 minuter efter 20...som betyder kl. 8 på kvällen. Så jag såg bara 5 min och missade HELA Mellofinalen. Hahaha... Det gjorde inget om jag skulle råka somna sa mamma redan innan det började, för man kan se reprisen i morgon eller en annan dag. Sååå...jag stängde mina ögon och sov som en prinsessa jämte mamma i soffan. Hon fick äta upp alla godsaker om hon ville för hon var ju så snäll o fixade o grejade mysiga saker jämt till oss.
Jag har VERKLIGEN saknat min mamma, och det sa jag till henne. Vi kramades massor och det kändes fantastiskt mysigt. Jag har haft det sååå mysigt med pappa oxå hemma, men jag saknade mamma efter 7 dagar.
Den som vann Mello var en kille som hette Måns Zelmelöv. Han sjöng en sång som var liksom lite tyst i början och sen lite högre och det var en blå figur jämte honom som var liksom målad på en vägg bakom eller nåt sånt. Det var en fin sång och jag gillade den, för vi hade sett den låten och figuren i går i förväg.
Kommentarer
Trackback