mysplutten

Hejsan vänner. Jag har lånat ut min dator till min mamma en liten stund. Hon ville skriva här vad som hände igår, för jag var lite busig o grinig, så hon ville att jag skulle få ha med detta i min blogg, så att jag kunde få läsa om detta nu och när jag blir lite större...hihi.. Mest som en rolig grej sa hon. Jag får väl se om jag tycker det är roligt sen då när jag blir större oxå. Förresten, när är det? När jag blir 3 år...eller 6 år? Varsågod mamma, min blogg är din, men bara för en liten stund...ok? Här får ni alla en bild på ett fint lysande hjärta.



Hej alla här på Felicias blogg. Nu tar mamma Lena över här en liten liten stund.

Jag skulle vilja dela med mig av våra upplevelser igår, när jag och Felicia åkte in till stan efter dagis för att göra lite ärenden. Det gick bra till en början INNAN spårvagnen kom. När vi väl kom på vagnen så fanns det ingen sittplats till oss, utan Felicia fick sitta kvar i sin vagn. Det var knappt att den ens fick plats. Då blev Felicia ursur och började gnälla för hon ville ju sitta på ett stols-säte. Det gick inte. Fanns inte en enda plats. Jag försökte lugna henne med att det nog blir en plats över snart när några människor ska gå av vagnen. Men... det hjälpte inte. Hon fortsatte att vara tjurig och hägljudd, och vår mysfaktor på spårvagnen var sådär trevlig. Tillslut, efter 2 hållplatser så gick några personer av och jag skyndade mig att flytta över Felicia o mig dit. Nu blev hon nöjd. Skönt!

Sen fick lilla gumman min ett mega gråtanfall inne på HM då jag skulle lämna tillbaka en tröja och byta en annan tröja. Blev att jag lämna tebaks båda, för det var inte "läge" att åka upp me hiss på övervåningen och leta fram en ny tröja och sen ner o betal den igen. Hon hade ont i näsan sa hon - pga av en "snorkråka", eller en "kuse" som norrlänningarna kallar det. Felicia pekade på näsan och försökte få ut kusen, men hon grät bara mer och mer. Och jag varken kunde eller fick hjälpa henne. Blev väldigt stressande där i kassan, och kön bakom mig var lång. En äldre dam frågade snällt om hon kunde hjälpa mig. Tack, sa jag, men tyvärr så får jag försöka lösa det själv. Jag fick pengarna åter o så gick vi ur butiken. Väl ute så slutade Felicia gråta och damen kom oxå ut och pratade med henne lite. Då blev F glad och log fint, med våta tårar på kinden.

Sen provade vi skor i en butik. Det var kul, för expediten hade klätt ut sig till en pirat. Och han gillade att F hade en piratmössa på sig. De blev polare direkt. hihi. Vi provade 2 par skor och sen ville hon inte "vara med mer". Då var det klättring i skyltfönstret och upp o ner på en skobänk som lockade mer. Jag köpte de 2 par skorna, en sommarsandal och en sommarsneakers typ. Supersöta. F fick en rosa ballong också, och sen en liten påse me en present i, en liten liten ljusgrön babyportmonä. F blev jätteglad. Sen, på väg ut i dörren så blev hon arg och grinig som bara den, och slängde sig hit o dit i vagnen!!! Varför? Jo, för hon ville ha en BLÅ ballong istället!!! Då kom piratkillen, som hade hört detta, och blåste upp en blå ballong och sa att han gärna bytte den mot den rosa. OCH...om hon ville byta den så får hon inte tillbaka den rosa igen. Ok, sa en lite gladare Felicia då och tog emot den blåa ballongen glatt. Puh!

Sen vidare till en butik för att bet handpeng på resan till ett ställe som rimmar på Greta, som vi ska åka till i juni :) Där gick det toppen! Det flöt på galant - inga utbrott, grin, gråt, mm. HÄRLIGT! Mamma Lena glad :) 

SEN…katastrofutbrott…på vagnen!!! Felicia ville ej hem till "mammas hus" för hon ville flyga...NU!!! Det gick knappt att åka spårvagn. Puh. Man kände sig som den sämsta mamman i världen då. Gick ju inte att trösta på något sätt. Pröva med ballongen, småböckerna jag hade med mig, vatten, kaka…inget passade fröken Jansson. Sen lugnade hon sig lite, men väl hemma utanför vår bostad så ville hon inte gå in igen! Totalvägrade. Ville BARA flyga till Kreta o bada och det OMGÅENDE....NU....NU...NU! 

Jag fick muta med att säga att hon skulle få en klubba INNAN maten om hon kom med upp.
Då blev hon lite lite gladare :o)

När hon fått sin klubba och njutit av den ett tag så skulle vi äta middag. Fläskfile, potatis, broccoli o creamfraische örtkrydda, …Mmmmm, ja då la hon klubban i en skål o sen åt hon upp allt och sen fick hon med sig klubban igen in till sängen vid blöj o pyjamasbytet. Kl var redan 19.15 då nämligen. Dagen hade snabbt blivit kväll efter alla ärenden. Jag läste en kvällsbok sen o stoppa om henne. Sen ville hon trilskas lite med att hon ville "ha nåt i handen". (Detta äer det nya hon kör med nu. Ofta som hon säger så här. Gulligt! Ibland säger hon oxå "Felicia vill ha nåt sin mun"). Hon fick en gosekanin av mig att ha i sin hand. Hon låg och pratade med den en kvart i sin säng då. Sååå mysigt och kul att höra ´henne låtsasprata med en. Hon sa "nu är du i Lenas hus". "Nu ska du snart sova". hihi.

Sen somna hon 20.15 ca. Vakna 23.20 o 03.30 o grät. Hade ont i näsan sa hon. Sen vakna hon o grät lite kort 2 ggr till under natten, sen vakna hon helt kl. 6.15... superglad som en sol! Det är hon alltid på morgonen. Leker o sjunger om vartannat, och spelar ofta en liten sång på en ljusblinkande speldosa hon har. Hon vill gärna krypa upp i min säng och så sitter vi under täcket och spelar på den och det lyser fint då...i vår koja :) Mysfaktor 10!

Mamma Lenas lärdom för dagen:

Jag har lärt mig nu idag att jag skall inte berätta i förväg om att vi ska resa eller göra nåt extra kul, förrän det är nästan dax. Sen var det nog nåt som killade lite extra i näsan under dagen & natten, så att hon var lite kinkig i stan var ju pga att hon kände lite obehag av detta. Inte lätt att veta innan, men ibland smyger det fram senare vad som kunde varit anledningen till vissa beteende. Denna gång var det inte så lätt att göra nåt åt detta tyvärr.

Så där ja....lilla Felicia. Nu får du tillbaka din bloggsida så du kan skriva vidare själv. Jag lånar den gärna igen någon dag snart, för det är mkt mysigt som händer i ditt liv nu, som jag vill dela med mig av. Puss och tack snälla gosetjejen min.

Åh, vad mycket du skrivit mamma. Ska bli kul att läsa detta sen när jag kommer hem från dagis i eftermiddag. Nu är det dax att äta frukost på dagiset. Hej då mamma och alla ni andra.
Puss o kram
Flisan

Nu var det dax! Dax att sluta dricka välling sa min mamma.

Så....fredagen den 16 mars, när jag är 2 år och 3 månader ca...så var det slut med dessa kvällsstunder med välling! Jag frågade om jag fick men mamma ville försöka få mig att förstå att det var ett test att se om min mage ville bli lite bättre om jag INTE drack välling. Hon o pappa har börjat köpa laktosfri mjölk & filmjölk nu, för  att se om jag shhhh....(bajsar)... lite oftare då. Jag har inte gjort det på en hel vecka nämligen. Det blir max 2 ggr/v och jag gråter varje gång för att det gör sååååå ont. Och därför VILL jag inte shhhh... (bajsa). Jag håller mig på dagis och egentligen hinner jag inte göra det där, för det är så mkt kul som händer där hela dagarna. Och när jag kommer hem så blir det inte av heller. Mamma tycker så synd om mig när jag gråter för att jag har ont. Hon vill ju så gärna hjälpa mig, men det är ju inte så lätt.

Så...bort me vällingen, och då blir läsning på kvällen i sängen lite längre. Numera så läser mamma och pappa en nattbok först och sen gör jag det. Jag gillar att läsa för dem på detta sättet. Och att ligga tätt jämte och mysa o läsa...DET är allra allra mysigast. Jag älskar mina föräldrar!!!

God natt...Zzzzz
Felicia

Min kompis Emelie fyllde 8 år den 12 mars och då åkte mamma och jag dit o sjöng jamåhonleva!
Det var en måndag och det var stängt på dagis då. Studiedag hette det sa mamma. Men först...så åkte jag i vagnen till Backaplan. Mamma körde min vagn som hon ju brukar göra. När jag blir stor ska jag köra henne i vagnen, för det är mest rättvist då. Just nu så orkar jag inte putta vagnen med henne i den, för jag har inte så stora muskler ännu. Men när jag blir större så får jag det, speciellt om jag äter mycket honung, som Bamse gör. Då blir man STOR och STARK!

På Backaplan så gick vi in i en skoaffär och jag fick prova lite olika skor. Först en gummidojja och sen en sandal. De var helt ok, men jag ville prova andra skor...så jag var lite busig o gick runt o hämtade skor till höger o vänster. Jag kan förresten redan höger och vänster :)
Jag hittade en Pippi-docka som stod i en stövel, så den ville jag ha - inte stöveln, utan Pippi. Mamma tog ner den från den höga hyllan och jag fick ha den. Då passade mamma på att få på mig de skorna som HON tyckte jag skulle prova...men jag sa Näääää, när hon glatt frågade om jag gillade den fina skon. Hmm...stackars mamma. Hon försökte så mycket hela tiden, men jag ville inte ha de skorna som hon tog fram. Jag är ju en stor tjej, så jag vill välja själv :o)

MEN...vi hade kul i alla fall. Se på dessa fina foton som mamma fixade på mig...med sin kamera som ju alltid har i sin jackficka :)





SEN....så somnade jag, precis innan bussen kom, så då sov jag hela vägen till Emelies hus. När jag vaknade så gick vi till deras lekplats och åkte lite rutchbana och gungade lite, bara jag o mamma. Sen kom Emelie och hennes syster Mathilda dit...och då gungade jag lite med dem oxå.

SEN... gick vi hem till deras hus och då kramade jag deras mamma Anne och gick direkt till rummet där kaninen Snuffsen bor. Jag vågade klappa den direkt och jag fick en liten godisbit av Emelie att ge till Snuffsen. Kaninen åt godisen från min hand. Roligt!

SEN... lekte vi både inne, uppe, ute och sen satte vi oss i köket och fick smaka på en pannkaka. Mmmm...

Bilder kommer inom kort...





Jag har haft EN HELT UNDERBAR DAG med mina kompisar i Gerrebacka och kvällen slutade med en mysig bok i sängen med världens bästa mamma - MIN MAMMA <3

Kramisar i stora lastbilslass från mig
Felicia

Jag och mamma har varit på en STOR....en JÄTTTTTTESTOR mässa. Där var det hur många barn som helst. Och mammor och pappor med. Vi åkte spårvagn dit och det gillar ju jag oxå. När vi kom fram till mässan så var det en rolig figur som var lika stor som Lisebergskaninen, fast det var ingen kanin utan kanske en råtta....eller en hamster....hmmmm...svårt att se liksom. Gosedjuret var rosa o lite vit och hade stora händer och fötter. Jag tittade på mamma och sa;

Mamma, jag vill gå ner till den.

Självklart får du det, svarade mamsen då! Så hon lyfte ur mig ur vagnen och jag nästan sprang fram till den där roliga figuren och gick o kramade den direkt. Sååå mysigt detta var! Jag stod länge o tittade upp på den och den var snäll och log snällt mot mig. Jag såg andra barn som kramade den oxå men det räckte med en gång för mig. Nu var jag nöjd.

Mer text kommer...
och bilder såklart.
Kramisar så länge

Flisan